Svensk ordbok 2009, webbversion
verb spände spänt, pres. spänner
spänn·er1spänna musklerna
ibl. av spec. anledning; ibl. med bibetydelse av affekterat beteende
fysiol.han spände sig alltid när flickorna gick förbispänna sigsedan 17722vara nervös
och därför inte kunna uppträda naturligt
psykol.hon spände sig alltid när hon skulle uppträda offentligtspänna sigsedan 1918