Svensk ordbok 2009, webbversion

spänn`a sig verb spände spänt, pres. spänner spänn·er1spänna musklerna ibl. av spec. an­ledning; ibl. med bi­betydelse av affekterat beteende fysiol.han spände sig all­tid när flickorna gick förbispänna sigsedan 17722vara nervös och där­för inte kunna upp­träda naturligt psykol.hon spände sig all­tid när hon skulle upp­träda offentligtspänna sigsedan 1918